Bastuhistoria

Det var krigsslutet 1945 som satte fart på vinterbadandet i Malmö. Företaget Hägglund och söner insåg behovet av att ställa om till civil produktion och i deras produktkatalog fanns ett bra bastuaggregat som skulle kunna säljas i fredstid också.

Så man avtalade med Malmö stad om att få uppföra en liten demo-bastu längst ut på den nybyggda T-bryggan, för att kunna marknadsföra sitt fina bastuaggregat. Bastun var inte stor, den rymde max 8 badare samtidigt, men intresset för vinterbad vaknade bland malmöborna och snart var det en trogen krets som badade här regelbundet.


Vid krigsslutet 1945 uppförde norrlandsföretaget Hägglund och Söner en liten demobastu och en liten omklädningshytt längst ut på T-bryggan, för att marknadsföra sitt bastuaggregat till den civila marknaden. Bastun var inte stor, den lär ha rymt högst 8 personer samtidigt, men intresset för vinterbad tog fart och när Hägglund och Söner beslutade att lägga ner demobastun bildades Malmö Bastugille för att rädda kvar möjligheterna att kombinera vinterbad med bastu i Malmö. Foto: Alfons Eklund (initiativtagare och Bastugillets förste ordförande) 

Malmö Bastugille bildas

När Hägglund och söner beslöt att lägga ner sin demo-bastu på T-bryggan 1949 hade intresset för bastubad blivit så stort att något måste göras för att rädda kvar bastun. De verklige initiativtagarna blev Alfons Eklund och hans lika badtokiga hustru Birgit, som den 28 november 1949 kallade samman de som var intresserade av att rädda bastun till ett möte och resultatet av det blev att man den 6 februari 1950 bildade Malmö Bastugille. Medlemsantalet var då 44 medlemmar. Den 5 maj 1951 kunde den första permanenta bastun invigas på T-bryggan.



Stora Lögaredagen

Intresset för bastubad ökade snabbt, inte minst genom den årliga traditionen med "Stora Lögaredagen" på höstkanten, då malmöborna fick chansen att provbada gratis i bastun. Det sägs att det var kö ända in till stranden av nyfikna malmöbor som ville prova det nya påfundet att kliva ner i en isvak efter en härlig stund i bastun. Medlemsantalet i Malmö Bastugille ökade kraftigt och 1960 började bastun på T-bryggan bli alltför trång.



Flytten till kallbadhuset

Bastugillet anfört av Alfons Eklund och hans hustru Birgit gick åter igen till aktion och nu riktades intresset mot Ribersborgs kallbadhus, eller rättare sagt Malmö Saltsjöbad, som anläggningen hette då. Badhuset från 1898, med anor från 1867 hade varit hemmaarena för stadens två simklubbar, Malmö Simsällskap (bildat 1869 när kallbadhuset låg på utsidan av Malmö hamn, vid Hans Michelsensgatan) och simklubben Ran (från 1922). Simklubbarna hade haft en livlig och omfattande verksamhet på kallbadhuset med simskola, simtävlingar, vattenpolo och simhopp och det är deras förtjänst att Ribersborgs kallbadhus fanns kvar i en tid när de flesta av landets kallbadhus revs eller förstördes av stormar och bränder. Vi fick moderna bostäder under det s.k. miljonprogrammet, som utrustades med eget badrum och behovet att besöka kallbadhusen av hygieniska skäl försvann.

 

Simhallsbadet

När Simhallsbadet på Regementsgatan invigdes den 17 mars 1956 flyttade simklubbarna över all sin verksamhet dit, utom några korta veckors sommarsimskola på Ribersborg kallbadhus. Så kallbadhuset låg i stort sett öde och övergivet, frånsett en och annan soldyrkande malmöbo som föredrog lugnet inne på kallbadhuset och möjligheten att sola och bada naken under sommaren. Men besökarna blev allt färre, när de flesta föredrog att bada, gratis och tillsammans, längs Ribersborgsstranden.



Bastur på kallis

Den 6 augusti 1962 kunde en bastu med tillhörande tvättrum och vedförråd äntligen invigas på Ribersborgs Kallbadhus, efter Bastugillets enträgna kampanjer. Badhuset förlängde säsongen med öppethållande året runt, nu när vinterbadarna från Malmö Bastugille tog badhuset i besittning. Den ursprungliga bastun nyttjades växelvis av damer och herrar. Badhuset fick vatten, avlopp och moderna toaletter först 1974 när det primitiva tvättrummet kunde ersättas med riktiga duschrum.

I augusti 1962 kunde Bastugillet flytta in i den nybyggda basturn på Ribersborgs kallbadhus. En bastu med tillhörande tvättrum, som nyttjades växelvis av damer och herrar. Men den skulle snart kompletteras med ytterligare bastur. Först en egen bastu på damsidan och ännu en på herrsidan, eftersom det var fler herrar än damer som vinterbadade. Damerna fick sin andra bastu i mitten av 1990-talet. Den senaste, femte , gemensamma bastun tillkom efter branden 2001. Badhuset fick inte vatten och avlopp förrän 1974, så det blev till att tvätta sig i havsvatten i de primitiva tvagningsutrymmena.2022 planeras en ny gemensam bastu i det utrymme som förr kallades motionärernas omklädningsrum.  Foto; Skånereportage copyright: Bilder i Syd.

 

Namnändringen

Det ursprungliga bolaget, Malmö Saltsjöbad AB, som ombesörjt flytten från Malmö hamn och drev verksamheten på kallbadhuset i privat regi fram till mitten av 1960-talet, fick svårt att få ekonomi i verksamheten och kommunen hade engagerat sig allt mer i verksamheten, för att slutligen ta över badhuset helt 1966, då namnet ändrades till Ribersborgs kallbadhus.



Fler bastur

Vinterbadarna blev allt fler. Den ursprungliga bastun kompletterades efter några år med ytterligare en herrbastu och en egen bastu på damsidan. Damerna fick sin andra bastu 1994-95. Efter branden i januari 2001 dröjde det 17 månader innan den återuppförda vedeldade herrbastun återigen kunde tas i bruk. Då hade man också byggt en ny, femte bastu, ångbastun, med ingång både från herr- och damsidan.

Under 2022 planeras för ytterligare en gemensam ångbastu i det utrymme som förr kallades motionärernas omklädningsrum och som tidvis fungerat som kiosk på senare tid.



Brukarrådet

Under åren som gått har Bastugillet legat på och krävt ”drägliga förhållande för Malmös vinterbadare” som det ursprungligen stod i stadgarna för Malmö Bastugille. Man har påtalat bristande underhåll och skötsel av den gamla ärevördiga byggnaden.

För att få ordning på behovet av regelbundet fastighetsunderhåll tog Bastugillet initiativ till att bilda ett Brukarråd där frågorna om bristande fastighetsunderhåll skulle kunna drivas tillsammans med arrendatorerna, i regelbundna överläggningar med fastighetsägaren, Malmö Stad.



Rivningshot

Politikerna har haft andra visioner och det har blossat upp hot om rivning av hela rasket efter varje storm som skadat kallbadhuset. Men Bastugillets medlemmar har värnat om den fina byggnaden och lyckades efter många års kamp att med stöd av länsantikvarien få hela anläggningen byggnadsminnesmärkt den 14 augusti 1995. Det är det högsta lagstadgade skydd en historisk byggnad kan få i Sverige. Kallbadhuset är idag en av stadens främsta sevärdheter och har en given plats i marknadsföringen av Malmö, jämte Öresundsbron och Turning Torso.



Bastugillet

Malmö Bastugille är fortfarande en livaktig organisation med stigande medlemstal och en omfattande verksamhet, med det primära målet att öka trivseln och gemenskapen bland stammisarna på Ribersborgs kallbadhus och verka för goda förhållande för stadens vinterbadare. 

Under åren som gått har Bastugillet krävt utbyggnader av basturna och omklädningsrummen, toaletter, duschar m.m. i takt med att intresset för bastubad ökat.



Bastugillets mål är att skapa trivsel och gemenskap, samt goda förhållande för stamgästerna på Ribersborgs kallbadhus. Under året arrangeras flera fester på kallis och resor till nära och fjärran bastuparadis. Bilden ovan är från sommarfesten 2022, som utöver en gemensam festmåltid också innehöll en uppskattad aufgussfest med inbjudna danska aufgussmästare. Foto: Lars-Gunnar Bengtssson

Stigande besökssiffror

I mitten av 1960-talet stoltserade Bastugillet med drygt 10.000 årsbesök i de nybyggda basturna. 2015 hade Ribersborgs kallbadhus över 175.000 årsbesök inne på badet. 2019 uppgick besöksifrorna till 210.000 årsbesök och många fler som nöjde sig med ett besök i restaurangen.



Pandemin satte fart på vinterbadandet

Coronapandemin 2020-22 ökade intresset för friskvård i form av vinterbad, med eller utan bastu efteråt och när pandemin var över strömmade än fler badsugna malmöbor och turister till Ribersborgs kallbadhus.



Bastutraditioner jorden runt

Runt om i världen finns bastutraditioner i olika former sedan urminnes tider. Vid utgrävningar i Fosie industriområde hittade arkeologerna från Malmö Museer ett s.k. gropahus som är en trolig bastubyggnad från tiden för Kristi födelse. På Orkneyöarna har arkeologer grävt fram de uppemot 4000 år gamla resterna av en bastu, byggd i kallmurad sten under brittisk bronsålder. Indianerna i nordamerika byggde särskilda ”svetthyddor” där man badade bastu i en religiös ritual. I de tidiga högkulturerna i Japan och Kina förekom bastubad och bad i varma källor, som också omfattades av ritualiserad kroppsvård. Grekerna och Romarna hämtade inspiration från äldre badkulturer i Mesopotamien och Egypten.



Romerska bad

I Romarriket utvecklades deras Thermae till gigantiska badanläggningar där män och kvinnor alltid badade tillsammans, fram tills att Kejsar Hadrianus förbjöd gemensamma bad år 130 e.kr.

Kristendomen vann allt fler anhängare i Rom och kyrkan upprätthöll förbudet mot gemensamma bad, eftersom vi skulle skämmas över själens boning, våra syndiga kroppar.

Varje ort i Romarriket hade offentliga badhus och resterna av många Romerska Thermae finns bevarade än idag.

I modern tid har tyskarna åter väckt liv i badtraditionerna från Romarrikets badanäggningar och byggt mer än 370 nya gigantiska badhus, runtom i Tyskland, där man liksom under Romarrikets storhetstid kan tillbringa hela dagen med gemensamma bad och bastu i jättelika saunalandskap med tropiskt klimat.



Nordiska badvanor

I norden var det allmänt åtminstone sedan vikingatiden, med en gårdsbastu belägen på brandsäkert avstånd från övriga byggnader på gården.

I städerna fanns flera offentliga badhus, som många gamla gatunamn som t.ex. Bastugatan och Badhusgatan vittnar om än idag. Malmö lär ha haft åtminstone fyra privata badstugor öppna för allmänheten under medeltiden. Men vid 1600-talets slut påskyndade kyrkan att städernas badanläggningar stängdes, eftersom dessa utvecklats till syndens näste med en omfattande skörlevnad och smittkälla för epidemier av könssjukdomar. Man skyllde på att kontakten med vatten skulle vara farligt och det blev en lång mörk period i badandets historia. Simkunnigheten sjönk drastiskt och de hygieniska förhållandena försämrades avsevärt. Bara på ensligt belägna gårdar i Norrland och det då Svenska Finland och Baltikum upprätthölls traditionen med regelbundna bastubad.

Så när det blev modernt under 1800-talet att efter förebild från det nya kungliga kallbadhuset på Drottningholms slott, uppfört 1795, att bygga kallbadhus runt om i Sverige, byggdes dessa utan bastu och det dröjde ända fram till 1900-talets mitt innan den uråldriga bastutraditionen förenades med den förhållandevis nya trenden med kallbadhus, som blev mycket populära under 1800-talet. Så sent som 1962 gjorde följaktligen bastun sitt intåg på Ribersborgs kallbadhus i Malmö, med lyckat resultat.



Aufguss

Traditionen att hälla vatten på de heta stenarna i bastun för att få upp värmen med het ånga förekommer i de flesta bastukulturer, men det var tyskarna som utvecklade denna tradition till Aufgussritualer med musik och eteriska oljor som hälls på stenmagasinet av en eller flera aufgussmästare som sätter den heta luften i rörelse i bastun genom att vifta med stora badlakan eller gigantiska solfjädrar. När den heta luften träffar huden bryts det tunna kondenslager som skyddar huden och upplevelsen av värme blir intensivt skön. Så om man vill ha maximal upplevelse av ett aufguss ska man se till att man har så mycket bar hud som möjligt, och bara använda handduken som sittunderlag.

Från Malmö är det nära till kontinenten och Bastugillet har arrangerat åtskilliga badresor till Tyskland under årens lopp, där medlemmarna fått uppleva den tyska bastutraditionen med heta aufguss med eteriska oljor och musik i bastun. Så efter en period med Bastugillets egna initiativ till aufguss i bastun på Ribersborgs kallbadhus, började badvärdarna ge mycket uppskattade aufguss på bestämda tider. Då är det oftast lång kö in till bastun från båda sidor och alltid fullsatt till sista plats, när aufgusshowen börjar.

Har du inte upplevt detta – så välkommen att prova!



Och alla besökare på Ribersborgs kallbadhus kan skänka en tacksamhetens tanke till Norrlandsföretaget Hägglund och Söner som vid krigsslutet introducerade sitt bastuaggregat för den civila marknaden på T-bryggan i Malmö, samt inte minst pionjärerna bland staden vinterbadare, som återupptog den urgamla traditionen med bastu och vinterbad och organiserade sig i Malmö Bastugille, med målet ”att skapa drägliga förhållande för vinterbadarna i Malmö”. Att detta skulle leda till att nordens största kallbadhus bevarades åt eftervärlden och blev en av landets mest besökta och välskötta kallbadhus kunde nog ingen föreställa sig 1962 när de första basturna här togs i bruk av stadens växande skara av vinterbadare. 



 

gaziantep escort gaziantep escort kayseri escort erotik film izle
tiktoksex khiêu dâm với video tình dục nghiệp dư violet myers video gamer girl kourtney love has hard sex in the elevator xxx безплатни порно и семейни секс видеоклипове teen swingers have wild sex