Malmö Saltsjöbad invigdes 1 juni 1898 - Den 300 meter långa bryggan ledde ut till badhuset från Ribersborgs hållplats på Malmö-Limhamns Järnväg MLJ.

Onsdagen den 11 juni 2008 uppmärksammade Malmö Bastugille badets då 110-åriga historia med en liten festkväll på badet.
Stadsantikvarie Anders Reisnert kåserade om badet förr och nu och om den nya hälsotrenden att sola och bada naken som spreds från kontinenten till Sverige när förra seklet var ungt. På den här sidan ska vi försöka teckna kallbadhusets historia helt fritt med utgångspunkt från Anders Reisnerts lilla kåseri och den bok han skrev tillsammans med Suzanne Pluntke inför byggnadsminnesförklaringen av Kallis år 1995. En lång rad andra källor används också och förhoppningsvis kan du bidra till historieskrivningen med dina minnen och bilder från Ribban.

Anders Resinert möttes av en kunnig och intresserad publik under jubileumskvällen

På inbjudan av fabrikör C.A. Richter samlades den 10 januari 1898 ett antal välbeställda herrar på Hotell Horn i centrala Malmö. De hade samlats för att diskutera ett eventuellt bildande av ett aktiebolag ”hwilket hade till ändamål att efter inlösen, af det Richter tillhöriga å auktion från Malmö Badhusaktiebolag inköpta kallbadhus, hwilket skulle förläggas vid Limhamnsbanans Ribersborgs station, mot afgift tillhandagå allmänheten med kalla bad.”
Citatet ovan är hämtat från boken ”Ribersborgs Kallbadhus” som Anders Reisnert och Suzanne Pluntke publicerade år 2000.

Gamla anor

Tre damer på väg att ta ett kvällsdopp Foto: Sara Bengtsson

Enligt Anders Reisnert har vi här i norden traditioner åtminstone sedan vikingatiden att falla tillbaks på när vi njuter av bad o bastu på Kallis. Det finns skriftliga källor från Island som tyder på att kvällsbadet var en viktig del av dygnets rutinsysslor under vikingatiden. Alla på gården, män, kvinnor och barn, gårdsfolk och trälar badade bastu tillsammans och tog ett svalkande dopp i närmsta havsvik. I städerna fanns det på medeltiden särskilda badhus där man också hade gemensamma bastubad. Men enligt Anders Reisnert påskyndade kyrkan och den tidens läkarvetenskap att dessa stängdes när skandinavien drabbades av svåra syfilisepidemier. Man drog den korrekta slutsatsen att badhusen var smittohärdar eftersom det ofta förekom en omfattande bordellverksamhet i anknytning till städernas badhus, men enligt Anders Reisnert drog man den fullständigt felaktiga slutledningen att det var kontakten med vatten som orsakade sjukdomen. Så därför blev det en lång mörk period i badandets historia under 1700-talet när det inte ansågs hälsosamt vare sig att tvätta sig eller bada i havet. Den sista badstugan i Stockholm stängdes 1725.

Herrbastun på kallis – tradition sedan vikingatiden

Bara på ensligt belägna gårdar i norrland och Finland behöll man traditionen att regelbundet bada bastu. Simkunnigheten sjönk drastiskt och inte ens fiskare och sjömän lärde sig att simma. Man resonerade som så att eftersom det ändå var livsfarligt att komma i kontakt med vatten, var det lika bra att det gick fort att möta döden. Att kämpa iot och försöka ta sig in till stranden förlängde bara lidandet. Så därför skedde många drunkningsolyckor helt i onödan i hamnar och i grunda vatten där räddningen egentligen var nära, om man bara kunnat simma, berättade Anders Reisnert.

Hälsobringande bad
I början av 1800-talet kom en ny väckelse som betonade vattnets hälsobringande effekter. Rousseau och andra filosofer som varit verksamma i slutet av 1700-talet hade pläderat för en sundare livsstil, ”åter till naturen” och bort från städernas och salongernas konstlade liv. Gymnastik och friluftsliv, kroppsvård, frisksport, naturism, bad och motion fick ett uppsving tack vare upplysningsfilosoferna.
Att spa, bastu och bad var bra för hälsan visste man sedan romarrikets storhetstid då man hade Therme och romerska badanläggningar överallt inom det väldiga romarriket. Men att vattnets hälsobringande effekter åter fick en renässans hade kanske också ett samband med att man nu bättre förstod bättre hur smitta spreds. Det var inte kontakten med vatten som var farligt. Tvärtom.
Hälsobrunn, motion och kallbad
Sociteten med kungahuset i spetsen anammade snabbt den tidens nya läror att dricka brunn och hänge sig åt gymnastik och frisksport samt hälsobringande kalla bad i havet. I Sverige för säkerhets skull alltid i skilda avdelningar för herrar och damer, men nere på kontinenten där naturismen hade starka traditioner, förekom det bad i gemensamma badanläggningar. I Sverige blev Gustafsberg en ledande brunnsort med kunglig glans och på en lång rad andra orter längs västkusten byggdes det kallbadhus. Det första kallbadhuset i Malmö lär ha invigts 1819.

Herrbadet på Käringön – ett enkelt omklädningsrum och en brygga bakom en mur som skydd för insyn.

Det var en enkel badpråm eller en brygga och ett plank på stranden som förhindrade insyn. Liknande bad finns ännu kvar bland annat med de kärvänliga namnen ”Gubbahålan” och ”Kärringhålan” i Varberg och herr- och dambadet på Käringön utanför Orust.
Herrbadet Käringön 2008 – En brygga och ett omklädningsrum bakom en mur.

Aux Belles
På 1840-talet hade Malmö två enkla kallbadhus nere vid hamnen. Badhuset Tritonen var avsett för män och badhuset Aux Belles för kvinnor. En annons i Snällposten 1849 gjorde reklam för Aux Belles:
På silvervit sandbotten leker cristallklara vågen och med behagligaste svalka inbjuder till den mest uppfriskande och hälsosamma njutning mot sommarvärmens smäktande hetta; och i de smånättaste toilettrum framför gyllne speglar kan avlagda toiletten åter bringas i sitt förtjusande skick, och allt detta mitt sköna herrskap för endast 18 skilling i halvtimman.
Runt 1860 fanns det enligt Anders Reisnert fyra kallbadhus i Malmö: Aeolus, Najaden, Amphitrite och nämnda Aux Belles. Samtliga var belägna längs östra hamnsidan. Aeolus var männens badhus och de övriga för kvinnor. Och 1867 invidges ett nytt, större giensamt kallbadhus, beläget på pelare en bit ut i vattnet på östra hamnarmen. Det var ett badhus med särskilda avdelningar för män och kvinnor. Varje avdelning hade en stor bassäng samt små, privata bassänger. Ny illustrerad tidning berömde:
Allt är nätt och komfortabelt. I ett stort mottagningsrum serveras kaffe, glace, tårtor o.dyl. En god ordning råder över det hela /…/.
Citaten ovan är hämtade från Daniel Melcherts rapport om havsbad och kallbadhus. Beställare: Malmö Museer – utställningen Tidernas stad. publicerad 2005.
Tvåan och fiman
I slutet av 1800-talet fanns det flera badhus runt om i Malmö som erbjöd varma och/eller kalla bad och eftersom bostäderna nästan utan undantag saknade badrum så hörde det till rutinerna att besöka badhuset ofta och avgiften var överkomlig. 2 eller 5 öre kostade det på de två kallbadhusen i hamnen, som i folkmun kallades tvåan och fiman.
Malmö Badhusaktiebolags badhus från 1867 som efter flytten 1898 skulle bli Ribersborgs Saltsjöbad låg alltså ursprungligen ytterst på den första hamnpiren i Malmö, vid Skeppsbrons slut. Här fanns också en ”strandpaviljong” i trä som så småningom förstördes i en eldsvåda. Både badhuset och strandpaviljongen fick nya läge allt eftersom hamnen byggdes ut.

Malmö hamn med kallbadhuset 1871. (Den svarta fyrkanten med tillhörande brygga i tvär vinkel nordöst om hamnen). På den västra pirarmen syns det enklare badhuset ”tvåan” på stranden mitt för bokstaven Ö i ÖRESUND. Badhuset bestod bara av ett enkelt plank och ett omklädningsrum. Det har legat ungefär där Kockums huvudkontor ligger idag, eftersom strandlinjen löpte där innan hamnen fylldes ut i samband med Kockums expansion. Detalj från stadsingenjör Georg Gustafssons karta, publicerad i boken ”Malmös kartor från 1500-talet till idag” utgiven på bokförlaget Historiska Media i Lund 2003.

När Ångbåtshamnen och östra pirarmen byggdes ut 1881 fick kallbadhuset ett nytt läge några hundra meter österut, (den röda fyrkanten i havet, strax nedanför och något till vänster om stadsvapnet), som framgår av J G Hedbergs karta, publicerad i boken ”Malmös kartor från 1500-talet till idag” utgiven på bokförlaget Historiska Media i Lund 2003.

Gamla kallbadhuset beläget i nuvarande Nyhamnen, ungefär där lastfärjorna till Tyskland hade sin angöring fram tills 2011. Hela badhuset monterades ner och flyttades 1897-98 till Ribersborg där det återuppfördes med lite annorlunda utseende. Foto: Roikjer ca 1882-84. Bilden tillhör Malmö Museer och är publicerad i boken ”Ribersborgs Kallbadhus” av Anders Reisnert och Susanne Pluntke år 2000.

Malmö hamn 1897 med de två badhusen. När ångbåtshamnen anlades flyttades gamla kallbadhuset en bit åt öster. Den nyanlagda Nyhamnen blev ett skäl att bjuda ut gamla kallbadhuset på rivningsentreprenad som framgår av kartan ovan och tack vare C.A. Richters initiativ flyttades badet till Ribersborg 1898. (Gamla kallbadhuset syns som en svart fyrkant mitt i Nyhamnen vid texten ”Under byggnad varande som djupbassäng” – Nya kallbadhuset är utritat ute i havet under texten ”vågbrytare – hamn för lustbåtar” och strax där nedanför syns hamnpaviljongen.)
Kartan är en detalj av stadsingenjör Jöns Åbergs karta över Malmö 1897, publicerad i boken ”Malmös Kartor – från 1500-talet till idag” utgiven på bokförlaget Historiska Media i Lund 2003.

När Nyhamnen anlades hamnade badhuset mitt i den nya hamnbassängen, så därför bjöds badhuset ut till auktion, bland di som kunde tänkas riva hela rasket. C.A. Richter var framsynt nog att inse möjligheten att flytta den fina byggnaden till Ribersborg, vilket vi är tacksamma för idag.
Men innan vi lämnar hamnen ska vi också ta en titt på”det nya kallbadhuset” som uppfördes på en konstgjord ö utanför hamninloppet. Ön kom så småningom att byggas ihop med Nyhamnens yttre pirarm. Nya Kallbadhuset användes inte efter krigsutbrottet 1939 men byggnaden fanns kvar ända tills1946, då isen började driva under en svår vinterstorm och drivisen rev hela rasket.

Bilden ”Strandpaviljongen och Kallbadhuset” kommer från ett vykort postat i Malmö på midsommardagen den 24 juni 1902 till en adress i Ystad. Hälsningen på kortet är skriven rakt över bilden eftersom hela vykortets baksida var reserverad för adress och frimärke på den tiden. Motivet är Malmö Roddklubb, Strandpaviljongen (en träbyggnad som senare ersattes av dagens Strandpaviljong – ända in på 1960-talet en populär restaurang i den livligt trafikerade hamnen.) Längst ut mot havet syns det nya kallbadhuset ytterst på den konstgjorda ö utanför skeppsbron, som sen kom att byggas ihop med Nyhamnens yttre kaj. Vykortet tillhör Torgils Andersson.

Vykort, Strandpaviljongen och Nya Kallbadhuset i Malmö Hamn, poststämplat 1917 Förlag: Berndt Johansson Malmö

Malmö hamn, den konstgjorda ön utanför Skeppsbron som nu är Nyhamnens yttre pirarm och läge för hamnpaviljongen och bogserbåtarna idag. På bilden syns den nyanlagda lustbåtshamnen, Nya Kallbadhuset och Strandpaviljongen. Vykortet som vi fått låna av Andreas Lindekvist är poststämplat 1917 och utgivet av pappersgrossisten Berndt Johansson i Malmö.

Vy över Malmö hamn med Strandpaviljongen och Ångfärjan till Köpenhamn på väg ut från Skeppsbron.  Vykortet är utgivet av Karl Ekbergs förlag och tillhör Andreas Lindekvist. Vykortet är poststämplat i Malmö 1910.
Christer Mårtenssons vykortsamling
Från Christer Mårtenssons vykortssamling har vi fått låna nedanstående bilder av Hamnpaviljongen och Nya Kallbadhuset på den konstgjorda ön utanför Skeppsbron som idag utgör yttersta spetsen av piren vid Nyhamnen.

Nya Kallbadhuset vid hamnpaviljongen cirka 1910, Ur Christer Mårtenssons vykortsamling.

Nya Kallbadhsuet vid Hamnpaviljongen runt 1908. Från Christer Mårtenssons vykortsamling.

Hamnfärjan som trafikerade Hamnpaviljongen och Nya Kallbadhuset runt 1912. Från Christer Mårtenssons vykortssamling.

Hamnfärjan gick i trafik från Kanalen vid Centralstationen och ut till Hamnpaviljongen. Från Christer Mårtenssons vykortssamling.

Flygbilder över Malmö Hamn med Hamnpaviljongen och Nya kallbadhuset 1936. Från Christer Mårtenssons vykortssamling.

Sista bilden på Nya Kallbadhuset vid Hamnpaviljongen

Sista bilden på Nya Kallbadhuset i lustbåtshamnen vid strandpaviljongen, strax före rivningen 1946. Huset hade stått öde och förfallet under krigsåren och drivisen som kom i rörelse under en svår vinterstorm skadade byggnaden så svårt att det bara återstod att riva badet. Foto: Bilder i Syd AB/Sydsvenskan 1946.

1914 var det dags för ”Baltiska utställningen” som var en stor händelse i Malmö. Som framgår av kartan kunde mässbesökare och malmöbor välja mellan två badhus, det nya kallbadhuset vid strandpaviljongen i hamnen eller det gamla kallbadhuset som fått ett nytt namn: ”Ribersborgs Saltsjöbad” och ett nytt läge och en egen station vid den nyanlagda ”Malmö-Limhamns Järnväg.” Men badhuset i hamnen levde på lånad tid, för det fanns planer att anlägga en stor frihamn i Malmö, vars kajer skulle sträcka sig fram iot den konstgjorda ön framför Nyhamnen. Desstom fanns det ett tredje nyanlagt badhus i Limhamn, vid den här tiden, ungefär där Linnegatan mötte havet. Badhuset i Limhamn revs 1968 när småbåtshamnen i Limhamn byggdes på platsen och limhamnsborna fick Sibbarps Kallbadhus som kompensation. Kartan ovan är en detalj av stadsingenjör Anders Nilssons karta över Malmö Stad 1914, publicerad i boken ”Malmös Kartor – från 1500-talet till idag” utgiven på bokförlaget Historiska Media i Lund 2003.

Ribersborgs Saltsjöbad 1899, okänd fotograf. Bilden tillhör Malmö Museum och finns publicerad i boken ”Ribersborgs Kallbadhus” av Anders Reisnert och Susanne Plunkte.
Järnväg till Limhamn
Limhamnskungen R.F. Berg ansökte 1887 om att få bygga en järnväg mellan Limhamn och Malmö, i första hand för att transportera cient från Cientfabriken i Limhamn till kunderna i södra Sverige. Men ett starkt argument för att bygga järnvägen var också att den skulle underlätta person- och godstransporter till och från Limhamn. För att spara pengar drogs järnvägslinjen den rakaste vägen, på en nyanlagd järnvägsbank ute i havet. Den 21 deciber 1889 öppnades järnvägen för trafik och eftersom resenärerna till stor del bestod av fiskegummor med rullebörar, som skulle in till Malmö och sälja sill, fick järnvägen snart smeknamnet ”Sillabanan”. En av hållplatserna längs banan blev Ribersborg och hit flyttades det gamla kallbadhuset. Järnvägen är den enda i Sverige som haft fjärdeklassvagnar. MLJ erbjöd kombi-biljetter som gällde för resa med tåg till Ribersborgs station och inträde på badet. Den svåra vinterstormen 1902 raserade både den nyanlagda järnvägen och kallbadhuset. Järnvägsbanken förstärktes och trafiken kunde återupptas ett år senare. Läs mer om Sillabanan och Ribersborgs Station på sidan ”Historiskt om Svenska Järnvägar”.
Hopptorn
Badet byggdes om och fick delvis ett nytt utseende efter stormen. Bland annat uppfördes ett hopptorn på herrsidan, som erbjöd en svindlande vy över Öresund, samt nära nog obegränsad insyn på damsidan. Det sägs att intresset för simhopp i Malmö har aldrig varit så stort som under de år hopptornet fanns kvar. Ett skäl till detta lär ha varit en sträng badmästare som röt åt de unga killar klättrat upp för utsiktens skull, men som tvekade på översta trampolinen: -Har du klättrat opp så ska du banne mej HOPPA NER!

Ribersborgs station m brygga och kallbadhuset 1910-12. Foto: Malmö Museer. Hopptornet på herrsidan skymtar längst till vänster.Genom Malmö Förskönings- och Planteringsförenings initiativ anlades badstranden 1926. Sanden hämtades från Skanör-Falsterbo, fraktades med järnväg och lastades över på rullebörar där den tippades ut på den långgrunda stranden mellan järnvägen och kallbadhuset. Resultatet blev över förväntan – en fin badstrand bara någon kilometer från stadens centrum. Under depressionsåret 1932 då arbetslösheten bredde ut sig utvidgades och förbättrades stranden med hjälp av s.k. AK-arbetare.
I samband med Baltiska utställningen 1914 fick Kallbadhuset på Ribersborgsstranden det officiella namnet ”Malmö Simstadion”. Bassängerna användes både för simundervisning och internationella simtävlingar.

Ett aktivt intresse för bad och friluftsliv slog igenom i början på 1900-talet. I de nya idealet med en sund livsstil i harmoni med naturen blev det allt mer accepterat att bada utan kläder. På Ribban höjde man planket mellan herr- och damsidan, men från hopptornet på herrsidan hade man fri insyn till damerna, så därför blev simhopp en stor sport i Malmö.

Vid Baltiska utställningen 1914 fick Kallis det officiella namnet Malmö Simstadion och bassängerna användes både för simundervisning och internationella simtävlingar fram tills att Simhallsbadet på Regientsgatan byggdes 1956 (senare tillbyggt och omdöpt till Aq-va-kul). När det blev allt mer accepterat att bada utan badkläder på stränderna och kallbadhusen höjde man planket mellan herr- och damsidan på Kallis för att möta den nya trenden. Bilden är från 1930-talet och tillhör Malmö Museer.
Prydare tider när baddräkt blev mode
Under senare delen av 1800-talet ändrades våra sol- och badvanor åt det prydare hållet. I England regerade drottning Victoria (1837-1901) och den tidens dubbelmoral och prydhet blev känd under namnet Viktorianismen. Det blev plötsligt blev modernt att bada påklädd – i baddräkt. Själva ordet BADDRÄKT dyker upp för första gången i det svenska språket 1864 i ett modereportage i tidningen IDUNA – ”Tidning för qwinliga arbeten och moder, med bilagor af tapisseri-,broderi-, wirk- och stickmönster, samt modeplanscher”. (Uppgiften kommer från Svenska Akadiins Ordbok – tidningen finns bevarad på Kungl Biblioteket i Stockholm). Att utsätta sig för solens strålar och bli brunbränd var nåt som bara bönder och fiskare behövde drabbas av på den här tiden. Fint folk höll sig helst inne i salongerna och om man tvingades ut skyddade man sig mot värmen fullt påklädd under solparasoll. Vit hy var ett ideal hos de finare klasserna i viktorianismens Europa. Män och kvinnor bar hatt och vita handskar som skydd mot de förrädiska solstrålarna. Och man badade i heltäckande baddräkter. Mölle blev vittberömd som badort under 1880-talet, eftersom kvinnor och män badade på samma badstrand, vilket av somliga ansågs vara höjden av skam och av andra som ett tecken på den nya tidens frigjordhet. Bort från den kvävande Viktorianismens stränga moralpredikningar.
Nakenbad
Under 1900-talets början fick en sundare livsstil åter stort genomslag i Europa. Frilfutsliv, friskvård, sol och bad och en naturlig livsstil i harmoni med naturen innebar också att de förhatliga badkläderna lämnades kvar i garderoben när allt fler framstående läkare pläderade för ett hälsosammare och naturligare leverene. I Sverige var det främst medicinprofessor Johan Almkvist som pläderade för att man skulle njuta av sol, bad och motion utan besvärande kläder. Ribersborgs Saltsjöbad upplevde en ny storhetstid när besökarna strömmade till. Men den nya trenden med nakenbad biöttes genom att man höjde planket mellan herr- och damsidan för att förhindra insyn. Det blev ett moraliskt argument att besöka kallbadhusen i stället för att utsättas för det, enligt vissa, ”syndiga leverne” som förekom på stränderna, där män och kvinnor badade nakna tillsammans. På en del stränder som t.ex. några hundra meter framför Falsterbohus, där sociteteten med kungafamiljen i spetsen badade, förbjöds helt bad utan badkläder. 1909 Beslöt stadens magistrat följande:
”Å stranden vid Falsterbo plantering väster om den s.k. båthamnen är badning utan begagnande af simdräkt förbjuden. Öfverträdelse häraf straffas jämlikt 11§ ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 med böter från och med 2 till och med 20 riksdaler.”

Vy från hopptornet. Att bada utan kläder blev vanligt i början på 1900-talet.

Ett aktivt intresse för bad och friluftsliv slog igenom i början på 1900-talet. I de nya idealet med en sund livsstil i harmoni med naturen blev det allt mer accepterat att bada utan kläder. Fotot är taget från hopptornet på herrsidan. Som framgår av bilden fanns det också två lägre trampoliner på damsidan. Foto: Malmö Museer.

Sol, bad och hälsa blev slagorden under 1930-talet när en ny sundare livsstil lockade allt fler till Ribban. Bilden är tagen från hopptornet på herrsidan ner över soldäcket. I bakgrunden syns den nyanlagda sandstranden utanför limhamnsjärnvägen. Foto: Malmö Museer.

hopptornet på ribban

Hopptornet på herrsidan var mäkta populärt eftersom det erbjöd en milsvid utsikt över Öresund och fri insyn på damsidan. En sträng badmästare tvingade alla unga spolingar som klättrat upp för utsiktens skull att HOPPA ner. Så intresset för simhopp har väl aldrig varit så stort som då. Foto: Malmö Museer

Vy från hopptornet på ribban in mot Malmö

Vy från hopptornet över herr- och dambadet på Ribersborg. I bakgrunden syns de nyuppförda funkisinspirerade höghusen Ribershus, som uppfördes av byggmästaren Eric Sigfrid Persson i en stadsplan som skapats av stadsingenjören Erik Bülow-Hübe. De första husen längs Limhamnsvägen uppfördes 1937-38 så bilden torde vara tagen efter 1938. Foto: Malmö Museer.
Lars-Gunnar Bengtsson